Titta mamma, jag kan kisa och le samtidigt!
Och jag vet, jag är ganska så söt.

... tog Ameah i torsdags, 120216. Självklart en dag att minnas. Hon var så stolt och det var ju så spännade. Duktiga, bästa Ameah.

Ameah har tre nya beteende som hon finslipar på varje dag och hon börjar bli riktigt skillad på de alla tre rackartygen. För ja, det är precis vad det är. Rackartyg! 

Att nypas och och bitas är två av de nya saker hon gärna sysselsätter sig med flera gånger om dagen. Och självklart är det jätte roligt när mamma eller pappa säger nej, då nyper hon ännu hårdare, flinar och nyper tag igen.

Biter gör hon helst när vi sitter på en stol eller i soffan. Då kommer hon tultandes fram och hugger i knät. Eller när vi te.x står och diskar sätter hon sig ner på huk, böjer sig ner och biter tag i foten. Och samma beteende där, hur festligt som helst när vi säger nej.

Det tredje nya beteendet är att backa, eller gå i sidled när vi säger att hon ska komma. Ögonen lyser av bus medan hon tar ett steg tillbaka för att sedan ta både två steg och tre steg tillbaka för att sedan sticka. Att ta sig förbi fort är av hög prioritet och lyckas, ja det gör hon.

Idag har vi haft en heldag ute hos Tina & Minna med Sandra & Levis, Johanna & Alva och Mimmie & Léonel. Och dagen då, den har varit grym! Den började med ett besök på Öppna där det hölls en lång sångstund med levande musik och instrument som barnen själva fick trumma på. Efter lunch och lite fika tog vi en frisk promenad medan barnen sov gott i vagnarna och lagom till att vi var framme hos Tina var alla vakna, ja förutom tröttis- Levis som istället fick vakna upp i Minnas hall.

Efter promenaden fick barnen leka av sig hemma hos Tina och Minna. Leksakerna delades ut och Minna bjöd alla sina kompisar på rån medan pappan hennes DJ: ade barnens favoriter: Babblarna, Lejonkungen och Aladdin. En hit! När klockan närmade sig fyra rullade vi mot Saltsjöbanan, nöjda efter en fin dag.

Efter en helt fantastisk helg med två kalas har vi två utmattade föräldrar och en trött dotter här hemma. Vi valde att ha kalaset hemma och eftersom vi bor så litet bestämde vi oss för att dela upp det på två dagar och nu med facit på handen är jag extremt glad över detta beslut. Igår var det trots uppdelning tio stycken här och vi kalasde i tårta, bullar och kakor och till kvällen blev det även en middagsbjudning.

Idag hade vi sammanlagt femton gäster som droppade in från tio i förmiddags och dom sista gästerna gick strax efter åtta. Bortsett från min pappa med sambo och Daniels syster med familj har alla som är viktiga i Ameahs liv varit med och firat hennes första födelsedag och det har varit så fint. Jag har flera gånger rörts till tårar och jag är er alla enormt tacksam. Tack för ert uppvaktande och tack för era fina, genomtänkta presenter.

Lördagskalas.






Söndagskalas.

Ameah gillar: Musik, när mamma sjunger och att se på klipp från Lejonkungen. Att bada i badhus och hemma i bakaret är fortfarande fantastiskt festligt, speciellt att ha ned allt som står på badkarskanten och att känna på en strilande vattenstråle. Titt- ut är roligt och helst ska det vara titt- ut lekar under vardagsrumsbordet. Hon älskar Leeloos mat & vattenskål och att öppna köksluckor är en stor favorit. Något annat som nu är himla skoj är att bära runt på saker, det kan vara leksaker, fjärrkontroll eller hennes väska. Det bärs upp och sen går hon runt, runt. Ut i köket och vidare till hallen och sen in i vardagsrummet för att sen göra om det gång på gång. Ameah skrattar som en tok när man naffsar eller kittlar henne på sidan av magen, på ryggen eller naffsar i örat.  

Ameah gillar inte: Det är långt ifrån roligt att ligga ned alltför länge så att byta blöja är inte alltid roligt. Att klä/ på och av är heller inte favorit. Ameah gillar inte att bli torkad runt munnen efter måltider och att att torka näsan vid förkylningar är pest! Att inte få som hon vill, då blir hon fly förbannad och samma beteende förekommer numera när hon inte får äta själv.

Ameah äter: Sju mål om dagen.

06.00- 06.30- Frukost: 220 ml välling
07.00- 07.30- Frukost med mamma eller pappa: Smörgås
10.00- 10.30- Lunch: Hemlagad mat eller en barnmatsburk+ frukt till efterrätt
12.30- 13.00- Mellis: Fet yogurth m. fruktpuré+ smörgås/en yogurthbägare+ smörgås eller 1 port. gröt.
15.00- Mellis: Frukt
17.00- Middag: Hemlagad mat eller en barnmatsburk+ frukt till efterrätt.
18.30- 220 ml välling

Vissa dagar byter vi på mellis & lunch och då äter hon yogurth/ gröt på förmiddagen och så äter vi lunch tillsammans runt 12.30- 13.00.

Ameah sover: Ameah vaknar mellan 06.00- 06.30 om mornarna och sover sin första vila två timmar senare och sover då oftast i 1 ½ timme. Därefter är hon vaken drygt tre timmar och sover sen sin andra och sista vila för dagen. Är vi hemma sover hon upp emot en timme då men är vi ute blir det en något kortare nap på mellan 30- 40 minuter. Det händer att Ameah vaknar senare och då blir det endast en vila/ dag. Somnar för natten gör hon mellan 18.30- 19.00 och sover sen natten igenom med ev. ett uppvak för nappinstoppning.

Ameah kan: Gå! När Ameah var tio månader och tio dagar tog hon sina första steg och på 11- månaders dagen bytte hon ut kryp mot att just ja, gå. Efter många fall går hon nu obehindrat och har t.o.m vågat sig på att promenera runt på IKEA. Ameah kan klappa händerna och ibland även göra rörelserna till Imse vimse spindel. Hon dansar mycket och gärna och vinkar glatt. Hon säga fem ord: mamma, pappa, titta, där och hej. Hon förstår en hel del, bl.a:  kan mamma/ pappa få en puss/ kram, kom, spotta ut, dansa, får mamma/ pappa smaka, sätt dig ner, får mamma/ pappa den, etc.

Ameahs favorit leksaker: Ernst, en larv som spelar musik och har ett snöre som Ameah gärna "rastar". Ett piano som spelar melodier och klossar som pappa kan bygga torn av, fantastiskt att riva. Annars är tanborsten himla rolig eller att leka med en av hennes tallrikar tillsammans med en sked är skoj. Sen att tekniska prylar är poppis är inget undantag i detta hem- helst ska det vara en Iphone 4.

Ameah är: Försiktig, glad och bestämd.

Idag fyller vår älskade dotter 1 år ♥ Grattis till Dig, världens finaste Ameah!

För ett år sen låg vi på förlossningen och väntade på att få ett rum på BB som för tillfället var fullt. Jag och pappa låg bredvid varandra på den smala sängen och försökte få lite sömn men jag kunde inte sova. Det enda jag kunde göra var att stirra på dig, det vackraste jag någonsin hade sett. Du var då två timmar och trettio minuter gammal och hade precis slutat skrika. Ditt hår var kolsvart och dina ögon var små, små och skåran i hakan var redan tydlig. Helt fantastisk. Precis som nu. 

Grattis hjärtat vårt.

För några veckor sen började Ameah smaka på ordet titta och hon har haft ett bra uttal på ordet men inte förens nu förstått innebörden av det. Nu säger hon titta flera gånger om dagen och helst när hon ser en leksak eller annat spännande som hon vill att jag eller Daniel ska se på. Ett annat ord som nu sitter är där, men som ännu uttalas da eller dä. Också detta ord placerade hon nyligen efter att ha övat på det i någon vecka.

I lördags sa hon även hej för första gången men som oftast låter haj. När Ameah kommer in i samma rum som mig eller Daniel låter det oftast haj haj och det händer även att hon går fram till någon av oss och då låter det likadant, haj haj. Fina unge ♥

Så här dryga veckan före 1- årsdagen lärde sig Ameah att klappa händerna. I onsdags gick det upp för henne hur hon skulle göra och nu klappas det för fullt. Vi snackar hela tiden. Till musik, utan musik. Till sång, utan sång. Det spelar ingen roll om hon är nyvaken, trött eller hungrig för "jag kan klappa händerna nu och oj så skoj det är".

Om dryga veckan fyller Ameah 1 år och då slipper vi helt och hållet tänka på det här med att inte salta maten. Vi har dock smygstartat lite här hemma och från och med i måndags äter alla i familjen samma mat. Än så länge har jag inte hunnit laga så många olika rätter men de vi har hunnit med har hon älskat och då speciellt korvstroganoff. Det är alltså inte alls som det har varit då hon ratade de flesta av mina försök till smakportioner.

Idag gjorde jag hemmagjorda fiskpinnar på torsk och till det blev det kokt potatis med en citron & gräslökssås på cremefraiche, även det en hit. Så om ni nu sitter och håller på något ritkgit gott recept som passar en barnfamilj, share. Fantasin sviker mig tyvärr allt för lätt.

Efter ett x antal dagar hemma i kureringsstugan har vi äntligen haft en fin dag ute på vift. Dagen började vid tio då vi mötte upp Sandra och Levis för att spendera några timmar på ÖF. Vi hann precis i tid till sångstunden och därefter lektes det med bollar, djur, dockor och annat. Vid tolv stängde dom så vi tog oss hem till S & L för vidare lek och bus. Ameah lånade Levis säng och sov sig i ju för sig igenom den största delen av lekstunden men när hon väl vaknade fick hon en massa pussar och en massa klappar av Levis. Alla togs inte emot med glädje men det var fint ändå. Fint av Levis. Älskade barn, så fantastiska ni är.



Foto: Sandra

Ameah älskar sång och musik. När vi är på ÖF sitter hon fascinerat och ser på och lyssnar intensivt, ja om inte sångstunden håller på för länge vill säga. Hemma sjunger vi mycket och när vi, enligt Ameah, är ute för länge med Leeloo är sång det som räddar promenaderna. Många går på repeat och några av hennes favoriter är Krokodilen i bilen, Bussången och Imes vimse spindel.

Dagar där humöret inte är på topp blir det mycket sång och gårdagen var inget undantag. Efter kvällsbadet sjöng jag Imse vimse spindel samtidigt som jag smorde, satte på nattblöja & pyjamas och från ingenstans lyfter Ameah på armarna och klättrar med fingrarna. Och när regnet faller ner viftar hon upp och ner med sina små underbara händer. Behöver jag säga att det sjöngs en hel del på den sen? Mamman sjöng samtidigt som hon och dottern gjorde handrörelserna till sången och det var en himla fin avslutning på en ganska så ledsam dag.

Den här veckan har varit en av de sämre i Ameahs liv. Det började i måndags- em när vi var hemma hos Annie på födelsedagslunch & fika. Humöret som redan var so, so p.g.a förkylning blev inte bättre när också tänderna började irritera. Tempen steg och jag fick torka många tårar och mycket dreggel. Tisdag förmiddag var Ameah på ett bättre humör så vi åkte hem till farmor och efter em- vilan tappades humöret och också denna eftermiddag var tårfylld. 

På onsdag var jag barnledig och det var pappans tur att torka snor, tårar och dreggel. Jag var ute och fotade halva dagen och på kvällen lyxade jag till det med en biokväll med finaste Sandra som också hon var barnledig. Vi såg The girl with the dragon tattoo och innan dess gottade vi oss thaimat. Till bion blev det såklart godis och poppisar.

Så kom torsdagen. Ameah sitter i sin barnstol i väntan på lunch och när jag vänder mig om för att gå emot henne ser jag att det rinner blod ur hennes mun. Efter att ha tittat och sköljt ser jag att det blöder från framtänderna och jag väcker D som hade haft morgonpasset. Han ringer tandläkaren och Ameah får en tid redan 45 minuter senare, det var alltså dags för det första tandläkarbesöket. Jag som skulle iväg på annat slapp följa med (hade inte velat hålla i henne medan tandläkaren inspekterade den redan så känsliga dotterns mun) så pappan styrde mot Hornstull där tandläkaren konstaterade att alla tänder satt fast men att hon för tillfället har ett enormt känsligt tandkött orsakat av ett virus, troligtvis förkylningen. Vi får inte borsta hennes tänder tills det har blivit bättre vilket kan ta upp emot 7- 10 dagar. Hon är otroligt smärtpåverkad och gråter mycket. Hon kan inte äta/ tugga och har ingen aptit. Hon har också lyckats få tre blåsor på insidan av läpparna och irriterad hud runt munnen. Stackars liten ♥ 

På detta är hennes nionde tand på väg och aldrig har hon tidigare dregglat som hon gör. Vi varvar mellan fem dreglisar om dagen så de hänger på tork lite varstans i lägenheten. Trots täta byten lyckas det ibland gå igenom så tröjor byts också flitigt här hemma. Nu önskar vi vår lilla tjej tillbaka. Hon som i vanliga fall stapplar runt med ett leende på läpparna och sover som en prinsessa.

Då var vi i förkylningstider igen och för oss innebär det en mindre glad tjej med en konstant rinnande näsa. Humöret har varit upp och ned hela veckan och då p.g.a, vad vi tror, en kommande tand. Det har tuggats och dregglats och vi har bytt blöja tio gånger om dagen så att damen toppade veckan med en förkylning satt fint. Inatt bjöd hon också på en vaken timme mellan 03.39- 04.30. Hon varvade prat med nappen med en hel del gnyande och det icke existerande tålamodet sattes verkligen på prov. Nu håller vi tummarna för en bättre natt och att vi vaknar upp till en piggare tjej imorgon.

Efter en underbar heldag med fina människor sitter jag nu tillbakalutad i soffan och njuter av lugnet. Ameah somnade som en stock strax före sju, också hon trött och nöjd efter bus och lek på öppna förskolan med både sångstund och disco.

Tillåter damens sovrutiner kör vi en favorit i repris imorgon och då blir det ett ÖF- besök där även bästa pappan följer med. Idag var han dock på annat håll så de fina vi umgicks med var bästa Sandra & Levis, Tina & Minna och Alexandra & Märta. Återigen, tack för en härlig idag.

Då var vi här. 11 månader och en månad kvar till den stora 1- årsdagen. Vår fantastiska lilla tjej som ju faktiskt inte är så liten längre. Hennes utveckling har gått i en rasande fart och nu har vi helt plötsligt en tjej som dom senaste dagarna har gått mer än vad hon har krypit. Idag lärde hon sig även att ställa sig från sittande utan stöd.

Hon är glad och busig och har precis insett hur roligt det kan vara att busa med Leeloo och det himla mysigt att stoppa in både händer och armar i hennes mun.

Hon äter med god apit och favoriten är nog lax. Dock inte mammas laxgratäng! Jag aldrig sett så många grimaser vid middagsbordet som då, alltså inte helt godkänd. Annars är pasta också en favorit och i fruktväg ska det vara clementiner eller banan.

I början på december visade hon stolt upp hur fint hon kunde dansa och nu, drygt en månad senare, dansar hon ofta och mycket. Vare sig det spelas musik eller inte. Det dansas sittandes som ståendes och det härligt med gung.

Leksaker som spelar musik och har ett snöre är populärt. Böcker är också en favorit, häftigt hur man kan öppna och stänga dom. Men det bästa av allt är förmodligen att öppna och stänga köksluckor och helst ska innehållet givetvis ut. Det mamma och pappa säger nej till skiter hon fullständigt i och Leeloos skålar är fortfarande enormt spännande och likaså eluttag.

Hon somnar mellan halv sju- sju om kvällarna och sover sen nätterna igenom och gör morgon vid sex. En vila på förmiddagen tar hon och sedan en till vila efter lunch. Är hon inne i en utvecklingsfas sover hon inte lika bra om nätterna och detsamma gäller när det en tand på gång. Åttonde tanden har precis spruckit igenom så efter några halvdanna nätter och tidiga uppstigningar hoppas vi nu på bättre sömn och senare uppvak.

Efter Ameahs em- vila idag har hon gått mer än vad hon har krypit. Det är vid några tillfällen vingligt men när det blir som vingligast stannar hon upp, hämtar balansen och går vidare.

Utifrån hallen, över tröskeln in i vardagsrummet och bort till gåvagnen som står i andra änden av rummet gick hon idag, utan att stanna upp. Oj så stort detta är.

Igår i sovrummet.

Jag- "Kom Ameah så går vi ut i köket och äter lunch".

Jag tar Ameah i handen och hon leder mig ut ur sovrummet, genom vardagsrummet och in i köket. Väl i köket går hon fram till skafferiet, öppnar dörren och tittar upp där hennes mat står.

Kommunikation.

Före nyår skämde Ameah bort oss med att sova till åtta två dagar i rad vilket såklart var hur skönt som helst. Det var skönt med sovmorgon och det var skönt att sovmorgonen resulterade i bara en vila/ dag. Visst får man styra om sina så inarbetade rutiner men vi var inte låsta på samma sätt.

Det där är dock historia nu. Sen fyra dagar tillbaka är det tydligen runt fem som gäller. Idag 05.11 och det var en måttligt road pappa som plocka upp sin dotter, inte helt redo för morgonbus. Ikväll ska jag plocka fram mitt bästa påhittiga- jag och se om jag kan roa damen till att vara uppe en halvtimme längre. Håll en tumme, snälla.

Igår fick Ameah en tidig 1- årspresent av oss, en docka. Det är en liten docka som håller om en nalle och har en napp runt halsen. Med dockan följde också en nappflaska med välling i, ett ombyte med kläder och en skallra. Än så länge är bara dockan och nappflaskan framme då Ameah inte visade något större intresse för kläderna. När jag hade hjälpt henne att öppna paketet satt hon länge, länge och studerade dockan. Hon pratade med den, pillade på hennes ögon och pekade på både öron, mun och näsa. Efter att ha bekantat sig med sin nya leksak fick hon även en puss och så skulle hon matas. Det är klart att bebisen ska få flaskan. Eller, ja. När den inte är i Ameahs mun då.

I tisdags hade bloggfyran, a.k.a The fantastic four lite av en reunion. Vi samlades hos mig för en pastalunch som Jasmin hade styrt upp och till efterrätt gottade vi oss i fruktsallad med grädde. Efter flera veckor, månader, utan att ses alla åtta var det trevligt att catcha up med varandra och se barnens fantastiska framsteg. Minna pratar mycket och kan många ord, Milo dansar till det mesta och är toknöjd i vanlig ordning. Levis går och Ameah tar några stapplande steg när rädslan inte gör sig påmind.